Lyssna på hela intervjun av våra IT-korrdinatorer via Voister.

På Ystad Gymnasium använder vi DigiExam som huvudsaklig plattform när det gäller digitala prov. Matematiken är dock ett ämne som hamnat lite på efterkälken i detta avseende. Nu har en liten grupp matematiklärare testkört en alternativ lösning för att kunna dra nytta av en låst dator. Denna lösning heter Provdator och bygger på en annan teknik än DigiExam. Lärarna har inte nått målet riktigt ännu, att digitalisera hela provprocessen, men det pågår ett utvecklingsarbete tillsammans med företaget Örestad Linux AB.

Vid premiärdagen deltog 120 elever och tre lärare. Sammantaget kan vi konstatera att detta är en intressant lösning att bygga vidare på. Utmaningen just nu ligger i att kunna bibehålla datorn i låst läge samtidigt som eleven ges tillgång till Geogebra och den webbaserade tjänsten Kunskapsmatrisen. Jag är övertygad om att lärarnas arbete kommer att bära frukt.

Kan den arbetsplatsförlagda utbildningen på yrkesprogram underlättas med hjälp av digital teknik? Just nu pågår ett pilotprojekt för att kunna svara på den frågan. Under läsåret 16/17 kommer vi att testköra två olika appar som båda har samma syfte: att underlätta och effektivisera APL-hanteringen för elever, lärare och handledare.
De två apparna har flera likheter men det finns förstås en del olikheter och utvärdering av pilotprojektet ska ske i slutet av vårterminen 2017.
Program som ingår i projektet är Vård- och omsorgsprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, Hantverksprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt T4.

Ystad Gymnasium använder sedan ett drygt år tillbaka Kunskapsmatrisen som en resurs i matematikundervisningen.
Sverker Ahrent är en av matematiklärarna som bygger sin undervisning med stöd av detta verktyg. Kunskapsmatrisen kan betraktas som svenska matematiklärares samlade uppgiftsbank där det finns möjlighet att följa en elevs matematikutveckling och arbeta formativt i matrisform.
Flera lärare använder det som ett prov- och testkonstruktionsverktyg, eller ett examinationsverktyg men kan användas i sin helhet eller med bara valda delar.

Sverker menar att digitala examinationer är en naturlig följd av att arbeta med interaktiva läromedel. Inom ämnet matematik är detta inte oproblematiskt eftersom ämnet har speciella krav på notation.
Med digital examination underlättas bedömningsarbetet och fokus kan läggas på den formativa delen av bedömningen. Tekniska lösningar som medger elevers självbedömningar kan vara ett effektivt pedagogiskt redskap menar Sverker.

På frågan om vilka nackdelar som hittios har kunnat identifierats pekar Sverker på en viss ovana och därmed osäkerhet och att fokus flyttas från problemlösning till teknikhantering. Detta bör dock vara övergående efter några få examinationer. Lärarna i matematik har valt detta verktyg framför DigiExam då de inte anser att redskapet ”Equation”, som ingår i DigiExam, är tillräckligt lättmanövrerat. Då uppstår just detta att elevens fokus flyttas från uppgifterna och problemlösningen till teknikhanteringen.

Teknikberoende är ett vardagsproblem som vi tenderar att ignorera. Man behöver pappersbackup om nätet inte fungerar, avslutar Sverker.

Malin Andersen lärare i svenska som andraspråk på Språkintroduktionen bygger sin undervisning med stöd av en stor (79″) interaktiv TV. Jag gjorde ett besök på en av hennes lektioner för att själv uppleva hur denna teknik kan underlätta för elevernas lärande. Lektionen handlar om att börja skriva. Hur man fångar läsarens intresse och hur styckeindelning och tecken fungerar. I elevgruppen finns ett enormt berättande men de behöver förbättra sina dispositioner. Malins genomgång bygger på dialog och hon använder sig av namnstickor för att fördela ordet.

Vad är detta för pryl?

-Det är en interaktiv TV med touchfunktion. Den är dessutom utrustad med en Wepresenter för trådlös överföring. Den har en inbyggd dator och man kan enkelt skifta mellan Windows och Android. Det bästa är att den är intuitiv och lätt att använda. Jag kan spela in alla anteckningar och dela ut dem till eleverna i efterhand.

Vad är möjligt nu som inte var det tidigare?

-Tekniken ger mig helt andra möjligheter att exempelvis jämföra elevtexter. Jag kan skifta mellan delar och helheten. Eleverna bjuds in i varandras texter och vi kan kollaborera på ett helt annat vis genom att det sker ”live”. Cirkelmodellen är enklare att följa med hjälp av tekniken. Det underlättar för min spontanitet och möjliggör alternativa vägar när så krävs.

På vilket sätt kan denna teknik gynna elevernas kunskapsutveckling?

-Jag tänker främst på detta med medbedömning och självskattning. Tekniken tillsammans med en pedagogisk medvetenhet leder definitivt till högre måluppfyllelse. Många av våra elever är i behov av visuell hjälp. Jag kan nu utmana och hjälpa eleverna på ett helt nytt sätt.

Hur upplever eleverna denna nya undervisningsmetod?

-De har varit förväntansfulla och trivs med detta. De lär sig snabbt hur det fungerar. Många menar att de lär sig svenska på ett bättre sätt och att den egna datorn får en tydlig funktion.

Har du och eleverna någon gång upplevt att tekniken blir ett hinder och flyttar fokus på ett negativt sätt?

-Det har ju varit lite teknikstrul i början men jag tycker inte att det har någon negativ inverkan. Interaktionen har blivit flerdimensionell.