Nu är vi ett motorbranschcollege!

Äntligen är vi ett motorbranschcollege!

Den 5 oktober certifierades Ystad Gymnasiums Fordons- och transportprogram till ett motorbranschcollege. Certifieringen innebär en kvalitetsstämpel som visar att skolans utbildning på Fordon och transport uppfyller motorbranschens kvalitetskrav.

 – ”Eftersom vi bedriver Fordons- och transportprogrammet är det särskilt viktigt för oss att erbjuda våra elever en utbildning av god kvalitet. Vi har redan ett gott samarbete med företagen och genom certifieringen som Motorbranschcollege kan vi utveckla oss om än mer”, säger Mattias Rådmark, rektor på Ystad Gymnasium.

Det råder ett stort behov av personal till verkstäderna runtom i landet och fler ungdomar behöver söka sig till den fordonstekniska utbildningen. Detta kan åstadkommas genom en hög kvalitet på utbildningen, vilket säkras med certifieringen som Motorbranschcollege.

– Motorbranschcollege innebär ett strukturerat samarbete mellan skola, motorbranschens företag och fack för att stärka utbildningskvaliteten, öka attraktionskraften för utbildningen och i slutändan säkra kompetensförsörjningen, säger Jonas Hehrne, projektledare för Motorbranschcollege.

Om Motorbranschcollege
Motorbranschcollege är ett kvalitetsledningssystem med sex kriterier för fordonstekniska gymnasieskolor. Kriterierna ska säkerställa utbildningarnas kvalitet gentemot elever, lärare och företag.
Kriterierna omfattar:

  1. en säkrad kompetensförsörjning
  2. en stärkt samverkan mellan skolan och branschen
  3. kvalitetssäkring och nöjda elever på utbildningen
  4. en god kompetensutveckling av yrkeslärarna
  5. ändamålsenliga maskiner, utrustning och lokaler
  6. ett kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande.

Klarar skolan de sex kriterierna certifieras skolan som Motorbranschcollege.

Bakom Motorbranschcollege står Motorbranschens Arbetsgivareförbund och IF Metall. Läs mer på www.motorbranschcollege.se

 

Bilder från certifieringsceremonin 5 oktober 2018

 

Vi gör SYVPODDEN!

Hej! Så spännande, nu kör vi igång SYV-podden!

Vi heter Sigrid och Petra och vi jobbar som studie- och yrkesvägledare på Ystad Gymnasium tillsammans med fyra andra SYV:are.

SYV-podden kommer att handla om KAOS, skulle man kunna säga. Det kaosiga livet på gymnasiet och hur ni kan reda ut det. Vi kommer att prata om valsituationer, motivation, hur det känns att börja gymnasiet, vad som händer efter gymnasiet, studieteknik, smarta mål och massa sånt som man alltid har nytta av. Det är vad vi menar är vår SYV-podd!

Välkommen att lyssna på oss oavsett om du pluggar på Ystad Gymnasium, är en nyfiken 9:a som står inför gymnasievalet, är vårdnadshavare eller vill få inspiration.

Har du frågor du vill att vi ska diskutera? Skicka ett mail till [email protected]

Kul att du vill lyssna!
Sigrid och Petra

Lyssna på SYVPODDEN här!

SYVPODDEN

1. Att börja på gymnasiet

0. Intro

Fler elever klarar matten på gymnasiet

Artikel från Ystads Allehanda, publicerad 2018-09-07

Eleverna på Ystad Gymnasium får allt bättre kunskaper i matematik. Allt färre underkänns, samtidigt som fler får höga betyg.
– Det är glädjande att vi kan mäta utvecklingen och att det går åt rätt håll, säger Jan Erlandsson (C) ordförande i gymnasienämnden.
I ett par år har det varit stort fokus på matteundervisningen på Ystad gymnasium.

– Vi har skapat mindre undervisningsgrupper, men också anställt specialpedagoger med inriktning på matematik, säger Håkan Persson, utvecklingschef på Ystad gymnasium

I arbetet med att höja kvaliteten i matteundervisningen ingår även den statliga satsningen Mattelyftet, digitala satsningar, mer läromedel och kollegialt lärande.

Ystad gymnasiums satsning kom till efter att det visat sig att hälften av elevernapå samhälls- och ekonomiprogrammen inte klarade matten.

Parallellt med satsningen har Ystads gymnasium även infört ett sätt att mäta kvaliteten i undervisningen.

– Det handlar om att titta på vilka kunskaper eleverna har med sig in i gymnasiet och hur de sedan klara sina gymnasiestudier, säger Jan Erlandsson.

När Ystad gymnasium 2016 blev en kommunal skola skrev den nya gymnasienämnden även om målen. Målsättning för elevernas kunskapsresultat togs bort, vilket fick kritik av revisionen. Istället vill nämnden se att alla elever, oavsett förkunskaper, får möjlighet att utvecklas i gymnasiet. Alla rektorer har möjlighet att sätta mål för verksamheten på rektorsområdet. Samtidigt finns en rad övergripande mål som gäller för hela skolan, bland annat högre måluppfyllelse och bättre närvaro.

Metoden att mäta har inriktats på matematikundervisningen.

– Nu har vi resultat av att ha följt eleverna under tre år, säger Håkan Persson.

Under de åren har andelen elever som tar sin gymnasieexamen och lämnar gymnasiet med godkända betyg ökat från 80,1 procent 2017 till 80,9 2018.

– Det är glädjande, inte minst med tanke att antalet elever ökat, säger Håkan Persson.

Även när man jämför mattekunskaperna har måluppfyllelsen ökat.

– Vi ser att andelen elever som får underkänt minskar samtidigt som andelen elever med höga betyg ökar. Det gäller alla tre mattekurserna, A, B och C.

Lite enkelt uttryckt läses A-kurserna på natur- och teknikprogrammen, B-kurserna på samhälle-, ekonomi- och estetprogrammen och C-kurserna på yrkesprogrammen.

– Det visar att våra insatser gett resultat, säger Håkan Persson som påpekar att bättre mattekunskaper även ger bättre självkänsla och bidrar till att fler elever vill läsa vidare.

Årets bygglärling 2018

Nu händer det igen! För sjunde året i rad kommer årets bygglärling 2018 i Skåne från Bygg- och anläggningsprogrammet på Ystad Gymnasium. I konkurrens med 200 andra lärlingar i Skåne nådde Alvin Karlsson och Fredrik Tykesson högst. Stort grattis och grymt jobbat!

 

Yes! Vi är ett Motorbranschcollege!

Igår, den 22 augusti 2018, fick vi äntligen beskedet – att vårt Fordons- och transportprogram har blivit certifierat Motorbranschcollege! I september 2017 skickade vi in vår ansökan till Motorbranschens Yrkesnämnd om att kunna bli ett certifierat motorbranschcollege och nu har de granskat oss och kunnat säkerställa att vårt Fordons- och transportprogram lever upp till kraven. Nu är vi en av sju skolor i Sverige som fått certifieringen.

”Vi är riktigt stolta och glada över att få certifieringen på vår utbildning! Vi vet att vi bedriver en bra utbildning och det är ytterst roligt att då få sätta Motorbranschens stämpel på utbildningen. Eleverna kan då också vara säkra på att deras val av gymnasium varit rätt”, säger rektor Mattias Rådmark.

Vad är motorbranschcollege?

Motorbranschen kännetecknas av en snabb teknisk utveckling. Yrkenas inne­håll har förändrats mycket de senaste tio åren, inte bara vad gäller tekniska kunskaper utan även sättet att arbeta. Kundkontakter är betydligt vanligare i dag, liksom behovet av språkkunskaper.
Motorbranschen har ett stort rekryteringsbehov. De närmaste tre åren behöver branschen anställa 5 800 personer. Det innebär att jobb väntar varje elev som väljer gymnasieskolans fordonstekniska utbildningar.

För att möta motorbranschens rekryteringsbehov måste utbildningen vara kvalitativ och därigenom attraktiv. Det blir den genom Motorbranschcollege.
Motorbranschcollege är ett kvalitetssystem som riktar sig mot särskilt utvalda gymnasieskolor som tillhandahåller utbildningar mot motorbranschens yrken. Genom att initiera och stärka samverkan mellan gymnasieskolor och företag i motorbranschen vill vi höja utbildningskvaliteten.

På ett Motorbranschcollege läggs stor vikt på ett nära och strukturerat samarbete mellan skola, företag och bransch. Företagens engagemang är cen­tralt, eftersom det är genom ett starkt stöd från motorbranschens företag som skolan får rätt verktyg för att kunna erbjuda eleverna en relevant utbildning för arbetslivets behov.

För att bli ett Motorbranschcollege ska gymnasieskolans fordonstekniska utbildning möta sex kriterier, som säkerställer utbildningens kvalitet gentemot elever och arbetsmarknaden.

Kriterierna omfattar:

  • en säkrad kompetensförsörjning
  • en stärkt samverkan mellan skolan och branschen
  • kvalitetssäkring och nöjda elever på de fordonstekniska programmen
  • en god kompetensutveckling av yrkeslärarna
  • ändamålsenliga maskiner, utrustning och lokaler
  • ett kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande

Klarar skolan dessa sex kriterier certifieras den som Motorbranschcollege. Bakom Motorbranschcollege står Motorbranschens Arbetsgivareförbund och IF Metall.

Matrundan Österlen 2018

Våra elever i åk 2 på Restaurang och livsmedel tävlade i Matrundan Österlen fredagen den 11 maj 2018, som arrangeras på Österlenkryddor.

Eleverna tävlade mot varandra i två grupper där de skapade följande meny i smakprover, som sedan serveras på plats och bedömdes av en jury.

  • En rubb som passar till fläskkött men som även kan användas som rubb till andra köttslag eller vegetariskt.
  • En kryddblandning till sås.
  • En dryck som har te som bas, ska kryddas/ smaksättas och avnjutas kall.

Vinnarrätten

Vinnarrätten blev en råraka, långbakad karre med Kyda Rub. Picklade grönsaker, senapsfrö och crème fraiche-kryddad med En Flabb Full samt drycken Limonade.

De elever som tog hem smakvinsten var Michelle, William, Jonathan och Oliver.

Några ord ur juryns motivering till vinnarrätten:

Tydlig och frisk smak med twist och en presentation som gav helhet.

Vinnarlagets vinst var utvalda produkter från Sorunda och Österlenkryddor med tillhörande presentkort.

Från Australien till Ystad

När Abigail slutade på Cardiff High i Cardiff, Newcastle (2 timmar norr om Sydney) så bestämde hon sig för att prova på hur det är att vara utbytesstudent i Sverige. Att valet föll på Sverige var egentligen slumpen och en stor dos nyfikenhet.

Möjligheten att få uppleva Sverige är spännande för en artonåring. Abigail tycker att mycket är likartat mellan Sverige och Australien och hon kommer på sig själv att få påminna sig om att hon faktiskt inte är hemma. Det enda som många gånger skiljer länderna åt är språket. Samtliga utav Abigails lektioner, förutom engelska, är på svenska och då kan Abigail uppleva att det är ibland är svårt att hänga med. Då hjälper hennes klasskamrater henne genom att tolka vad som sägs och görs under lektionerna.

Skolsystemet i Australien skiljer sig åt från Sverige. Där går man i Primary School (5år-12år) för att sedan gå över till High School (13år-18år). Dessutom är alla lektioner, oavsett vilket år du går på, koordinerade dvs lektionerna startar och slutar samtidigt. Så hör du en klocka som ringer in så gäller det alla elever på skolan. Det kan aldrig missuppfattas med andra ord. Dessutom berättar Abigail att i Australien finns det inga skolrestauranger så där får eleverna antingen köpa med sig mat till skolan eller ta med sig hemifrån. Det kan elever på Ystad Gymnasium vara glada för att dom slipper.

Abigail som har ett stort intresse utav mat och bak fick under sin APL vara på Olof Viktors, det berömda bageriet utanför Ystad. Där fick hon möjlighet att vidareutveckla sitt redan stora intresse för bakning. Abigail drömmer själv om att kunna öppna sitt eget bageri om några år. Men fram till dess så planerar hon att gå med i armén och vara kock där.

Det har hittills varit en rolig och givande upplevelse att få uppleva nya saker, träffa nya människor och se arkitekturen i Sverige. Abigail åker tillbaka till Australien i oktober, då har hon varit på Ystad Gymnasium i 10 månader.

World Conference Tobacco or Health

Hej!
Jag har deltagit i World Conference Tobacco or Health (WCTOH) i Kapstaden Sydafrika 7-9 mars 2018. Jag sökte och fick ett stipendium från Atlaskonferens (EU) för att kunna åka till den 17:e världskonferensen.

Årets konferens handlade om arbetet för en tobaksfri framtid. Omkring 2000 delegater från hela världen – bland annat från svenska Tobaksfakta och dess medlemsorganisationer, bl.a. yrkesföreningen Lärare mot Tobak där jag är styrelseledamot  – samlades under tre dagar i Kapstaden, Sydafrika. Över 125 länder var representerade och temat för konferensen är Uniting the World for a Tobacco Free Generation.

World Conference Tobacco or Health

World Conference on Tobacco or Health arrangeras vart tredje år och är en mötesplats för forskare, beslutsfattare, frivilligorganisationer och yrkesgrupper som är engagerade i arbetet för att minska tobaksbruket och begränsa tobaksindustrins framfart.

Detta var första gången som världskonferensen arrangeras på den afrikanska kontinenten. En hörnsten för konferensen är den internationella tobakskonventionen som nu har ratificerats av 181 länder och som innehåller evidensbaserade åtgärder för att minska tobakskonsumtionen.

Lite av mina intryck:

  • 7 miljoner dör årligen I världen pga av tobaksrelaterade sjukdomar. (12000 i Sverige)
  • Tobaksindustrin är problemet.
  • Floris Italianer från storbanken ABN AMRO Nederländerna, berättade att de inte längre investerar några pengar i tobaksindustrin. Han menar att detta är vägen framåt och frågar: Vill du vara den som är först? Han säger att det finns ingen bankman, som han pratat med, som svarar ja på frågan ”Vill du att dina barn och barnbarn ska använda tobak?”. Han uppmanar andra bank att göra likadant och att våga vara tydliga med vad ens företag står för.
  • Dr Brownyn King Australien berättade i sitt föredrag ”Money Talks” om hur hon jobbar för att påverka banker och fansinstitut att inte investera i tobaksbolag.
  • (Inom parentes kan sägas att ordförande för Lärare mot Tobak, Ingrid Talu, har gjort ett stort lobbyarbete som lett till att 4:e AP-fonden sålt av alla aktier i tobaksindustrin.  Arbetet pågår för att påverka även de andra AP-fonderna).
  • Norge har helt nyligen vunnit en kamp mot Swedish Match när det gäller exponeringsförbud, dvs att snus inte får marknadsföras i färggranna snusdosor eller vara smaksatta. Smaker används ofta för att locka ungdomar och kvinnor att börja snusa. Sverige däremot, har sagt nej till exponeringsförbud. Swedish Match är alltför starka här.
  • Finland jobbar mot projektet Tobacco Endgame 2030, vilket innebär att landet har som mål att max 5 % av befolkningen ska använda tobak år 2030. Finland var först i världen med att införa varningar på cigarettaskar, 1986.
  • USA – Flera delstater och några städer har valt att höja inköpsåldern till 21 år. De vet att det är sällsynt att någon börjar använda tobak efter 21 år.

/Lisbeth Nilsson, lärare på Handels- och administrationsprogrammet