MYT 1: ”Gymnasievalet avgör din framtid”

Nej, det är bara ett val av grundutbildning.

Många tänker att gymnasievalet avgör vad man ska göra resten av livet. Men så är det inte, som tur är. Gymnasievalet är ett val av grundutbildning som du sedan kan bygga vidare på.

Yrkesprogrammen fokuserar på att ge dig de specialkunskaper som krävs för olika yrken, till exempel barnskötare, undersköterska, kock, väktare, snickare, murare, elektriker eller smed. Dessutom kan du välja kurser som ger dig grundläggande behörighet till högskolan även på yrkesprogrammen.

De högskoleförberedande programmen fokuserar på att ge dig de kunskaper som du måste ha för att direkt läsa vidare på universitet eller högskola. Till exempel språk, historia och matematik.

Men oavsett vilka kunskaper du skaffar dig nu så har du nytta av dem även om du byter område, yrke eller till och med land längre fram. Glöm inte att de flesta vuxna har bytt karriär både en och två gånger.

Gymnasievalet myt 1

Information från Skolverket.

MYT 2: ”Viktigt att hitta en skola där man passar in”

Nej, det viktiga är att följa sitt intresse.

Många elever i nian säger att de letar efter tre saker: En skola där man passar in – eller vill passa in. Ett program som har status och att man vill försöka hänga med kompisarna dit de går. Resultatet är att många går program som de egentligen inte känner för, bara för att göra familjen och kompisarna nöjda. Det som märks extra tydligt är att många elever som egentligen är sugna på ett yrkesprogram, istället väljer ett högskoleförberedande program.

Under terminen byter fler elever från de högskoleförberedande programmen till något av yrkesprogrammen än tvärtom. Valet till gymnasieskolan innebär en unik chans att vidga sitt kontaktnät och hitta nya vänner som delar de intressen man själv har, innerst inne. För det är intresset som är viktigt, att hitta ett program som ger energi och känns spännande. Då blir det mycket lättare att lyckas och må bra under gymnasietiden.

fakta 2

Information från Skolverket.

MYT 3: ”Välj ett högskoleförberedande program så håller du alla dörrar öppna”

Nja, valfriheten är minst lika stor med ett yrkesprogram.

De högskoleförberedande programmen leder i första hand till vidare studier på högskolan – under förutsättning att man har rätt behörighet och tillräckligt goda resultat för att komma in på utbildningarna. Yrkesprogrammen leder direkt till en massa intressanta yrken både i Sverige och andra länder. Om du väljer vissa kurser på ditt yrkesprogram, får du också en grundläggande högskolebehörighet.

Exakt vilka kurser som behövs ser olika ut på olika program. Med yrkesprogrammen är alltså dörrarna öppna till både jobb och högskola. Vill du sedan byta spår, plugga vidare på yrkeshögskolan eller på andra sätt vidareutbilda dig, är det möjligt att göra det.

fakta 3

Information från Skolverket.

MYT 4: ”Du ska inte kasta bort dina betyg på en yrkesutbildning”

Nej, det är aldrig bortkastat att gå en yrkesutbildning

Många föräldrar och elever känner så här: Man måste få ut max av sina betyg från nian, bli nåt, göra karriär och läsa på universitetet.

Resultatet blir att många som vill läsa yrkesprogram skippar det. Trots att det var det som lockade mest och att yrkesprogrammen är så bra för alla som vill ha ett yrke direkt och starta sin karriär. Du skulle bli förvånad om visste hur många företagare i Sverige som börjar sin karriär just på ett yrkesprogram. Vad har de blivit då? Ja, många har blivit väldigt viktiga i våra liv.

Ofta när något ska byggas, installeras, konstrueras, lagas, räddas och trimmas – då är det just alla dessa specialister som vi litar på. När vi behöver omsorg. Eller när vi blir hungriga. För det är deras restauranger vi äter på. Eller när vi ska byta jobb – för det är inte sällan just deras företag vi vill jobba på.

fakta 4

Information från Skolverket.

MYT 5: ”På ett yrkesprogram får du ju ingen högskolebehörighet”

Jo, alla kan få högskolebehörighet!

Vilket yrkesprogram du än väljer har du alltid rätt att inom ramen för programmets 2 500 poäng läsa de kurser som gör att du får grundläggande behörighet till högskolan. Om du dessutom vill ha det som kallas särskild behörighet till högskolan, vilket krävs för utbildningar som till exempel landskapsarkitekt eller ingenjör, så har du alltid rätt att läsa in de kurserna på komvux. Detta betyder att om du just nu är intresserad av till exempel bygg, fordon eller turism, men samtidigt vill hålla dörren öppen mot högskolan, är allt förberett för att du ska kunna läsa vidare längre fram – om du vill det.

Glöm inte heller möjligheten att läsa på yrkeshögskolan.

fakta 5

Information från Skolverket.

MYT 6: ”Efter gymnasiet är det svårt att få jobb”

Nej, efter ett yrkesprogram har du oftast lätt att få jobb.

Under de närmaste 5–10 åren kommer det att vara stor efterfrågan på arbetskraft inom nästan samtliga av yrkesprogrammens inriktningar, i alla fall enligt Arbetsförmedlingens årliga rapport om arbetsmarknaden.
Här nedanför ser du hela listan på ”heta” yrkesinriktningar inom yrkesprogrammen 2017.

fakta 6

Information från Skolverket.

MYT 7: ”Vill du jobba utomlands, ska du inte gå ett yrkesprogram”

Jo, efter ett yrkesprogram kan du jobba överallt!

Många människor från andra länder arbetar i Sverige med allt från programmering till byggen. Vi har självklart samma möjligheter att jobba utomlands.

En fördel med yrkesprogrammen är att de direkt efter gymnasiet ger yrkeskunskaper, som är eftertraktade både hemma och utomlands. Kan du till exempel elteknik, matlagning, måleri, svetsteknik, snickeri, bygg eller vård, så kan du i princip söka jobb var som helst – i alla fall inom EU. I din yrkesutbildning ingår ju också alltid engelska.

fakta 7

Information från Skolverket.

MYT 8: ”Yrkesprogrammen passar för dem som inte vill plugga”

Nej, yrkesprogram ställer också krav

Den här fördomen grundas på missuppfattningen att yrkesprogrammen skulle vara kortare, enklare eller inte ha teoretiska kurser. ”Slappa” utbildningar. Men så är det såklart inte. Fråga närmaste elektriker, undersköterska eller bilmekaniker.

Ett exempel: Om du läser ett yrkesprogram som industriteknik kanske du läser robotteknik och ellära. Andra exempel är industriautomation eller datorstyrd produktion. Sedan kanske du väljer fördjupningskurser som entreprenörskap eller mät- och reglerteknik. Helt andra ämnen än på till exempel humanistiska programmet, men minst lika avancerade.

Oavsett vilket program du väljer på gymnasiet så läser du alltid de ämnen du känner igen från grundskolan, till exempel svenska, engelska och matematik. Sedan läser du olika mycket av ämnena, beroende på vilket program du valt.

fakta 8

Information från Skolverket.

MYT 9: ”Lärlingsutbildning är till för såna som inte klarar nån annan utbildning”

Nej, tvärtom är lärlingsutbildning krävande

Det här är en fördom som bygger på att många värderar lärlingsutbildning lägre, trots att utbildningen egentligen ställer stora krav på att du har engagemang, självständighet och initiativförmåga. Du kan gå alla yrkesprogram som gymnasial lärling. Skillnaden är att du är på en arbetsplats minst halva utbildningen. Resten av tiden är du i skolan och läser till exempel gymnasiegemensamma ämnen.

Du får samma kunskaper som elever som går yrkesprogrammet till största delen på en skola, och du får samma examen, men lär dig på ett annat sätt och i en annan miljö. Studieformen är krävande, men du får ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden och en snabbare väg in i ett yrke. Dessutom du får ett extra studiebidrag på 1 000 kr i månaden. Även som lärling kan du läsa kurser som gör att du samtidigt får grundläggande behörighet till högskolan.

fakta 9

Information från Skolverket.